BURLÖVS KOMMUN

Utbildnings- och kulturförvaltningen

Handläggare: Marie-Louise Hasselgren

                   040-43 92 27

                   rektor

 

 PAGE 1 ( NUMPAGES 14)

Datum

Diarienummer

2009-03-13

BUN/2009:37

 

 

Diarieplanbeteckning

 

600 Allmänt (Skolstyrelsen)

 

 


 

Östra RO- Övergripande Gemensam Kvalitetsredovisning år 2008


 

 

INLEDNING

Upptagningsområde för Östra rektorsområdet är de kommuninvånare vilka bor öster om järnvägen som delar tätorten Arlöv. I området finns centrumbebyggelse, villaområden av olika ålder och höghusbebyggelse, offentlig service och idrottsanläggningar. I närmiljön finns även köpcentra

 

Rektorsområdet är indelat i två områden: Humlemaden och Svenshög:

Ledningen består av två rektorer som ansvarar för var sin skolenhet samt två biträdande rektorer som ansvarar för förskolorna. Denna ledningsgrupp för Östra Rektorsområdet sammanträder regelbundet och har olika ansvarsområden fördelade inom ledningsgruppen.

 

De båda skolorna är F- 5 skolor. Inom skolverksamheten finns skolbarnomsorg, förberedelseklass och grundsärskola. Dessutom har rektorsområdet det övergripande ansvaret för Burlövs kommuns modersmålsundervisning för elever i åk 1-5.

 

Inom Rektorsområdet finns sju förskolor samt dagbarnvårdare.

 

Östra Rektorsområdet är Burlövs kommuns mångkulturellt rikaste område och den insikten och berikande erfarenhet är mycket betydelsefull för rektorsområdet när det gäller att från styrdokumenten formulera våra visioner och mål. Inom ramen för den gemensamma grund som de övergripande styrdokumenten ger, så är det således helt naturligt att för de enskilda enheterna råder pedagogisk mångfald och möjlighet till profilering.

 

PLAN FÖR OMRÅDETS  ÖVERGRIPANDE KVALITETSARBETE

 

 

Samtliga personal deltar i verksamhetens kvalitetsarbete genom att kontinuerligt utvärdera sitt och elevernas arbeten. Redovisningar lämnas in till ledningen två gånger/år. På Skolråd har föräldrarna lämnat synpunkter utifrån frågeställningar som ledningen tagit fram.

 
Förbättringar
·         Nya rutiner för kvalitetsredovisning utarbetas i en central grupp i kommunen. En analys av måluppfyllelsen i samtliga ämnen med uppföljning sker varje termin årskursvis på avstämningsmöten tillsammans med rektor.
·         Avvikelser och planerade utvecklingsinsatser rapporteras till nämnden en gång per år i anslutning till kvalitetsredovisningen
·         Eleverna blir mer delaktiga i kvalitetsarbetet då kontinuerliga utvärderingar sker i det dagliga arbetet.
·         Elev- och skolråd utgör fokusgrupp och får ta del av och ge synpunkter på den slutgiltiga redovisningen innan den lämnas till förvaltningen.

 

 

LÄSFÖRSTÅELSETEST ÅK 3 OCH NATIONELLA PROV ÅK 5

 

Mål:

Att samtliga elever ska nå målen i åk 5

 

Resultat och analys:

 

Läsförståelse åk 3

I årskurs 3 genomför vi årligen ett läsförståelsetest och där har vi fått följande resultat:

Kategori A är bäst och då har eleven inte något som helst problem med läsningen, medan en elev i kategori F har stora problem med sin läsning och i behov av mycket stöd.

Siffrorna anger procent

 

 

Humlemadskolan

Svenshögskolan

 

Ht-06

Ht-07

Ht-08

Ht-06

Ht-07

Ht-08

Nivå

Elever

Elever

Elever

Elever

Elever

Elever

A

25

7

3

0

3

3

B

54

55

56

46

52

51

C

14

33

35

38

29

28

D

0

0

3

2,5

10

6

E

0

2,5

0

2,5

3

9

F

7

2,5

3

11

3

3

 

 

Resultatet har medfört en minskning av antalet riktigt goda läsare på Humlemad­skolan medan Svenshögskolans resultat legat relativt konstant.  Genomsnittet i landet inom kategori A är 26% vilket medför att Östra rektorsområdet har för få inom den här kategorin. Det är desto fler i kategorierna B och C där man behöver längre tid för att hinna läsa uppgifterna. För att höja antalet riktigt goda läsare måste vi på framtiden även satsa på dessa så att antalet elever i kategori A ökar. Genom större samarbete över klassgränserna bör man kunna gruppera in eleverna så att de starka läsarna får en större utmaning.

Inom rektorsområdet finns många elever med annat modersmål. De förstår inte alltid vad de läser på grund av begränsat ordförråd och bristande grammatisk förståelse. Läsförståelsen blir därför nedsatt och resultatet hamnar i kategori D, E och F. Som framgår av tabellen är det framför allt Svenshögskolan som har elever i dessa kategorier.

 

 

 

 

Nationella prov i skolår 5.

Nedan redovisning anger måluppfyllelse i % i jämförelse av läsåret 2004/2005 2005/2006, 2006/2007 , 2007/2008 och 2008/2009.

 

Humlemadskolan

Svenshögskolan

 

Vt-05

Vt-06

Vt-07

Vt-08

Vt-05

Vt-06

Vt-07

Vt-08

Matematik

92 %

80 %

93 %

89 %

88 %

92 %

90 %

82 %

Svenska

88 %

80 %

98 %

89 %

92 %

86 %

81 %

82 %

Engelska

96 %

85 %

93 %

86 %

96 %

100 %

93 %

86 %

 

Måluppfyllelse och utveckling;

Trots extra insatta resurser under längre tid, flexibla lösningar, svenska som andraspråk, studiehandledning i modersmålet och studiestöd har ett minskat antal elever nått målen i åk 5. Resurserna räcker inte till för att tillgodose det allt större antalet elever som är i behov av regelbundet stöd i mindre grupp. Studiestöd som bedrivs efter sko­ldagen 4 dagar i veckan har alltmer förvandlas till special­undervisning då resurserna till elever i behov av särskilt stöd inte räcker till under den ordinarie skoldagen

Av de elever som inte nått målen har flera inte haft fullständig studiegång av en eller annan orsak.

 

Vid analys av resultaten genom skolåren kan man dock se att de stödinsatser som gjorts för de svagare eleverna, har gjort att många elever, som i de tidigare skolåren hade låga resultat, har ett klart godkänt i åk 5.

 

Ny resursfördelningsmodell hösten 2009 kan komma att få stora följder för skolorna i Östra rektorsområdet. Konsekvenser blir att flera tjänster försvinner vilket drabbar såväl barn i behov av särskilt stöd som duktiga elever. Redan nu har vi svårigheter att tillgodose alla elevers behov där extra stora insatser krävs. Vi kan komma att behöva sänka kvalitetskraven i basämnen som vi nu lagt oss vinn om att uppfylla och som vi enligt Skolverket uppfyller väl utifrån det elevunderlag vi har. Arbetsmiljön för elever och personal påverkas starkt. Detta är mycket oroande i ett redan hårt belastat område.

 

 

FÖRBEREDELSEKLASS

Mål 2008:

Skriva ny arbetsbeskrivning för FBK

Öka samarbetet mellan FBK och de vanliga klasserna

Se över samarbete med förskoleklassen

 

Antalet elever i förberedelseklassen har hållit sig stadigt hög. Den stora övervikten av arabisktalande elever har till stor del ändrats när mängden elever med engelska och thailändska ökat. Under året har förberedelseklassen haft en dialog med förskoleklassen om ökat samarbete och rektor har lyft frågan centralt om att få göra Svenshögskolans förskoleklass till mottagande klass för 6-åringar. Den ökade medvetenheten för flerspråkig pedagogik på Svenshögskolan har ökat kravet på bättre överlämningar.

 

Resultat och analys:

 

 

Förbättringar:

 

 

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Under läsåret har rutinerna för Svenska som andraspråk utvecklats så att undervisning anordnas enligt Grundskoleförordningen för elever som har svenska som andraspråk och som inte beräknas uppnå målen i svenska i åk 3 och 5. Elever med annat modersmål än svenska testas med Bokup-test. Rektor beslutar om undervisning i svenska som andraspråk utifrån test samt genom överläggning med berörd personal. Föräldrarna meddelas därefter.

Fyra gånger per läsår ses behovet av särskilt stöd i SvA över i skolans resursteam.
I samråd med pedagogerna gör rektor bedömning om den enskilde eleven ska övergå till kursplanen för Svenska.

En arbetsplan utifrån kursplanen i svenska som andraspråk kommer att upprättats i varje arbetslag utifrån testresultat. SvA-undervisningen varierar mellan helklass, mindre grupper och enskild undervisning.

Ett närmare samarbete med modersmålslärarna har påbörjats.

Under året har ett stort antal pedagoger inom området gått utbildning kring Flerspråkiga barn i skolan.

 

Förbättringar

 

 

MODERSMÅL

Mål:

Att utnyttja modersmålslärarna utöver modersmålsundervisning/studiehandledning

Att eleverna får utveckla sitt modersmål i tal och skrift

Att samtliga elever stärker sin kulturella identitet och sina traditioner

 

Genomförande:

Burlövs kommun har under läsåret 07/08 kunnat erbjuda modersmål, och i vissa fall studiehandledning, i följande språk:

 

Albanska

Arabiska

BKS (Bosniska, Kroatiska och Serbiska)

Dari

Kinesiska (Mandarin, Kantonesiska)

Kurdiska

Pashto

Persiska

Polska

Spanska

 

Vi har också erbjudit studiehandledning i Portugisiska, Romanes, Ryska och Turkiska i samarbete med komvux

 

Under HT-08 har vi haft följande språk

Albanska

Arabiska

BKS (Bosniska, Kroatiska och Serbiska)

Danska

Dari

Kinesiska (Mandarin, Kantonesiska)

Kurdiska

Pashto

Persiska

Polska

 

Tyvärr har vi inte kunnat få tag i lämplig lärare i Spanska och Romani.

Vi har studiehandledning i Thailändska och Rumänska med.

 

Under året har det varit rekordstort antal elever som ansökt om modersmålsundervisning. För läsåret 07/08 var antalet sökande elever 287 och vi prognoserade på att ca 300 skulle söka till läsåret 08/09. Den siste december var antalet sökande 326, en ökning på mer än 10%. En ökad förståelse för studiehandledning har också gjort att man ansökt om studiehandledning för 73 elever.

 

Standarden på våra modersmålslärare är över lag hög. Många gör ett stort arbete inte bara med undervisningen utan också som kulturförmedlare och ”brobryggare”. Vi har också under året haft undervisning på modersmålet i andra ämnen, tex matematik och läsinlärning, med goda resultat för eleverna.

 

På modersmålet har de olika lärarna arbetat med olika läromedel, läst i böcker, arbetat med att jämföra modersmålets traditioner med de svenska. Man har också arbetet med de skillnader som finns inom det egna språket. Många har också jobbat med modersmålet i andra skolämnen som matematik, No och So. Modersmålslärarna arbetar mycket mot hemmen och har regelbunden kontakt med föräldrarna.

 

 

Framtid och utveckling

Modersmålet är en viktig bit för många av våra elevers skolutveckling. En större medvetenhet från övrig personal har också gjort att samarbetet med studiehandledning och i övriga ämnen blivit bättre. Modersmålslärarna upplever att de har en bra dialog med de flesta lärare om hur studiehandledningen ska bedrivas. Modersmålet har blivit mer ett komplement till den övriga undervisningen och inte ett eget ämne.

 

I en framtida utveckling ligger att se över modersmålsstöd för förskolan och förskoleklassen. Detta är också något som skolverket påpekar i sin rapport. Tidiga stödåtgärder med modersmål främjar barnens språkutveckling och kommer att öka deras resultat i senare år.

 

Den stora ökning som sker av modersmålsundervisning och studiehandledning ligger inte i linje med de resurser som läggs på ämnet. Trots ökad efterfrågan kan modersmålet till hösten tvingas skära ner antalet timmar per elev för att få budgeten att gå ihop.

 

GRUNDSÄRSKOLA

Mål:

Samtliga elever ska ha en egen individuell utvecklingsplan.

Vidareutveckling av vår gemensamma värdegrund där vår strävan är att ”olikheter är en tillgång”.

 

Elever i särskolan är från och med läsåret 2008/09 inkluderade i klass och följer särskolans kursplaner enligt Särskoleförordningen. Specialpedagog stödjer, följer upp eleven och träffar föräldrarna kontinuerligt. Specialpedagogen samman­ställer och rapporterar elevens resultat till rektor en gång per termin.

Anpassad studiegång är preciserad och beslutad av rektor.

Inkluderingen av våra samverkanselever har fungerat över förväntan och uppskattas av eleven och dennes föräldrar. Stödet till eleverna är stort och måste så vara även i fortsättningen.

 

Förbättringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvalitetsredovisning 2008 – Östra RO

HUMLEMADSKOLAN skolår 1- 5

 

Humlemaden är en del av Arlövs Östra rektorsområde i Burlövs kommun. Skolan är en F-5 skola med ca 220 elever.

Eleverna kommer från såväl villa- som höghusområden. Många barn och elever talar ett annat modersmål, 51%  i hemmet vilket gör att språkutveckling är ett prioriterat mål i verksamheten.

Skolan arbetar i arbetslag förskoleklass – tillsammans med åk 1, årskurs 2  och 3 och årskurs 4 och 5.  Vi fördelar vi våra resurser idag så att det finns 2,5 -2,75 lärartjänster på två klasser och inom varje arbetslag finns en speciallärare eller specialpedagog som ansvarar för elever i behov av särskilt stöd. Dessutom har samtliga elever möjlighet att få studiestöd/läxhjälp ca 40 min/dag efter ordinarie skoldag.

 

En grundsärskola finns på Humlemadskolan som tar emot åk 1-5 elever med särskole­till­hörighet från hela kommunen. Eleverna är inkluderade i klasser men med extra stöd i det dagliga arbetet av specialpedagog

 

Humlemadskolan arbetar med miljöfrågor och är en Grön Flaggskola. Vi profilerar oss också med att ha en aktiv IT-verksamhet samt Hela Humlan Samlas en gång i månaden då eleverna träffas för att för varandra redovisa teman och hitta gemenskap genom musiken.

 

FÖRUTSÄTTNINGAR

Uppgifter VT = 15 mars / HT= 15 oktober

Elever

Skolår 1

Skolår 2

Skolår 3

Skolår 4

Skolår 5

Totalt

Ht 2006

37

43

28

36

47

191

Ht 2007

40

36

42

28

35

181

Ht-2008

39

37

35

42

28

181

 

Elever

Ht-06

Ht-07

Ht-08

i annan kommun

18

16

18

 

Personal

Ht-06

Ht-07

Ht-08

Antal elever

191

181

181

Lärartäthet antal elever/lärare

12,33

12,4

12,3

Antal behöriga lärare

14,90

14,1

14,75

Personal för elever i behov av särskilt stöd

2,75

3,1

2,75

 

Särskilda stödinsatser

Ht-06

Ht-07

Ht-08

Elever i särskild undervisningsgrupp

3

5

5

Elever i behov av särskilt stöd

61

81

70

Elever med särskoletillhörighet

3

3

2

Elever med annat modersmål än svenska

101 elever

53 %

90 elever

50 %

92 elever

51 %

Elever i modersmålsundervisning

35

50

59

Elever med studiehandledning

3

8

7

Antal upprättade åtgärdsprogram

61

81

70

Antal upprättade åtgärdsprogram avser antal elever med åtgärdsprogram.

Elever i behov av särskilt stöd avser elever med behov av stöd i sin kunskapsutveckling och/eller sociala utveckling under del av dag eller heldag.

Elever i särskild undervisningsgrupp har under hösten 08 inkluderats i sina klasser alltmer med stöd av specialpedagoger som bekostas av medlen för särskild undervisningsgrupp samt särskolan.

 

PRIORITERADE MÅL 2008

IDROTT OCH HÄLSA.

Mål:

Alla barn tom skolår 9 ska erbjudas organiserad fysisk aktivitet om minst 30 min varje dag

Daglig gymnastik och rörelse i samarbete med kommunens idrottsföreningar skall prövas och uppmuntras

Idrott, rörelse, drama och musik bör även integreras i andra ämnen.

 

Genomförande/resultat och analys:

Klasserna har daglig rörelse i form av morgonpromenad, simning, idrott, Röris och liknande aktiviteter. Återkommande naturvandringar är en uppskattade aktivitet. På idrotts­lektioner­na har eleverna tränat att pröva på lekar, redskaps -gymnastik, friidrott, avslappning, dans och bollekar/spel. Eleverna har blivit bättre på att stötta varandra på idrottslektionerna.

Samtliga åk 5 elever kan simma minst 200m. Åk 2, 4-5 elever besöker badet regelbundet vilket medför att simkunnigheten är stor. Tack vare en extra satsning från klasslärare och simlärare på badet och regelbundna besök har simkunnigheten ökat.

Samarbete med ABI har upplevts mycket stimulerande hos eleverna och skapat bra rastaktivitet.

 

Förbättringar 2009

 

Ombyggnad av idrottshallen kommer att medföra en förändring av undervisningen under våren 09. Omklädningsrummen kommer inte att vara tillgängliga. Uteaktiviteter, utökad tid på Burlövsbadet, skridskoåkning kommer att vara några av alternativen för att ge eleverna den rörelse de behöver och är berättigade till.

 

 

TRYGGHET

Resultat/Analys

Skolan arbetar målmedvetet med att skapa trygghet för samtliga elever. Ämnet Livskunskap är schemalagt en gång i veckan och återkommande lektioner med klassrums­massage samt lugn musik i klassrummet skapar en lugn och trygg inlärningsmiljö.

Fadderverksamheten har utvecklats men är fortfarande inte genomförd i samtliga klasser. Gemensamma aktiviteter över klassgränserna för att alla ska känna alla genomförs i samband med olika teman.

Att se varje elev och tydliggöra skoldagens innehåll gör att eleverna vet vad som förväntas av dem under skoldagen.

Antimobbingteamet har samtal med elever som anmälts till teamet av andra elever, föräldrar eller personal. Föräldrar kontaktas om det första samtalet inte ger önskad effekt. Tio elever/elevgrupper hade samtal med antimobbingteamet under 2008. Föräldrar har varit informerade vid 5 av tillfällena.

Samtliga föräldrar på Skolrådet uttryckte att de kände sig välkomna att besöka skolan när de ville.

 

Citat från förälder:” Humlan är en fruktansvärt bra skola ”

 

Förbättringar 2009

Minskade resurser utifrån ny resursfördelningsmodell medför minskade möjligheter att tillgodose elevtrygghet på raster, vid matsituationer, i omklädningsrum och på gymnastiklektioner. Risker för tillbud ökar. Försök till omorganisation för att minimera riskerna kommer att göras inför nästa läsår

 

Diskussion på Skolrådet kring skolmiljön:

Önskemål om ingång inåt gården för åk 1-elever.

Förslag kom upp att barnen skulle få plantera blommor i krukor på innergården.

Önskemål från föräldrarna om upprustning av idrottsplanen.

 

 

TRIVSEL

Resultat och analys

Skolans återkommande trivselenkät visar att bland åk 1 och 2 eleverna är det 98 % som trivs bra. (69 % har svarat). I åk 3-5 är det 96,4 % som trivs bra och ganska bra. (81 % har svarat) 

För hela skolans trivsel har vi olika tema: Må Bra Vecka, Hela Humlan samlas, återkommande badbesök, besök på Mölla med sina återkommande utställningar, bokprat på biblioteket, discon anordnande av kompisstödjarna mm. Barnen är mycket positiva och angelägna att behålla dessa aktiviteter.

 

Enkät genomförd i i Burlövs kommun under maj 08 för eleverna i åk 3 och 5 visar:

·         Att föräldrarna överlag svarar att barnen känner sig trygga i skolan.

·         Att kommunikationen mellan lärare och föräldrar tenderar att fungera bra, liksom utvecklingssamtalen.

·         I årskurs tre svarar totalt 93 % procent av föräldrarna att deras barn känner glädje över att vara i skolan.

·         På påståendet om barnen har kompisar i skolan svarar 1 procent av föräldrarna att så inte är fallet.

·         Angående stimulans, är elever och föräldrar överens om att eleverna får lära sig nya intressanta saker i skolan. Dock påpekar de att eleverna ej kan påverka aktiviteter och uppgifter på lektionerna

 

Förbättringar

 

 

NATIONELLA MÅL

 

LIKABEHANDLINGSPLAN

Resultat och analys

Likabehandlingsplanen har under året diskuterats både i klassrummet tillsammans med eleverna och på föräldramöten i samtliga klasser samt på skolråd. Planen känns dock fortfarande abstrakt och hänger i luften.

Vid incidenter har planen tagits fram för att ytterligare förtydliga vad kränkningar innebär och konsekvenserna när man kränker någon. 10 rapporter har skrivits och föräldrar har blivit informerade. I vissa fall kontaktades skolans antimobbingteam.

Hösten 2008 påbörjades arbetet med att mer målinriktat arbeta utifrån diskriminerings­grunderna. Temat för läsåret har varit Människors lika värde. Som inledning till temat genomfördes en Vänskapsvecka. Vänskapsveckan gav många nya mötespunkter för fadder­verksamhet med aktiviteter i tvärgrupper och upplevdes som en uppskattad aktivitet av elever, föräldrar och personal.

 

Arbete med att kunna säga ifrån på ett bra sätt har medfört bra ”vi-känsla” och hög tolerans för olikheter. Eleverna har blivit mer lyhörda för varandra och även för andra vuxna än klassläraren Eleverna blir bättre och bättre på att lösa konflikter själva

 

Förbättringar 2009

 

BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Mål:

Att gemensamt hitta flexibla lösningar och arbetssätt för att använda resurserna på bästa sätt.

Att minst tre gånger under läsåret se över resursfördelningen

 

Resultat och analys

Ett stort behov av extra stöd till ett stort antal elever medför att fullgott kontinuerligt stöd inte är möjligt till samtliga elever med behov. Detta kräver en återkommande omfördelning av resurserna. Resursteamet har haft möte 4 ggr under läsåret då fördelningen av resurser utvärderats och omfördelats.

Åtgärdsprogram har upprättats för 70 elever under ht 08. I samtliga fall handlar det om åtgärder för att förbättra elevens kunskapsutveckling och/eller utveckling i övrigt. 

Åtgärder som har gett bra resultat är

Återkommande stöd av speciallärare såväl i grupper som individuellt samt studiestöd efter ordinarie skoltid.

Goda föräldrakontakter

Regelbunden lästräning hemma och i skolan

Dispens på fritids för utveckling av sitt språk och sin sociala förmåga

Insatser från skolans antimobbingteam

Utökad rasttillsyn under kortare eller längre perioder

Regelbunden Läs mellan raderna -träning

Skapa sociala berättelser tillsammans med eleven.

Direkta konsekvenser efter det att elever har brutit mot skolans regler

Upprätta tydliga åtgärdsprogram med utvärdering efter en kortare tidsperiod.

 

3 pedagoger har deltagit i ”Läs- och skrivutveckling för flerspråkliga elever” genom Mångfaldsprojektet, en utbildning som handlar om hur man på bästa sätt tar hand om flerspråkiga elever.

3 specialpedagoger har fått behörighet i att ITPA-testa våra elever med läs-och språk­svårigheter. Elevens behov av särskilt stöd planeras utifrån resultatet.

 

För elever som behöver träna arbetsminnet har datorprogrammet Minneslek inköpts. Special­pedagog arbetar med eleven ca 30 min/dag i fem veckor. Utvärdering sker tillsammans med elev och föräldrar. Arbetet ger goda resultat men resurserna räcker inte för att snabbt tillgodose det stora antalet elever som är i behov av träningen.

 

Grupperingar av elever efter deras olika kunskapsnivåer i svenska och matte för att kunna möta dem på deras individuella nivå har genomförts i några år årskurser vilket medfört att eleverna får stöd i sitt lärande och undervisningen kan utformas efter gruppens behov.

Genomgångar av dagens arbete för att underlätta för de språksvaga och visuella eleverna

förtydligas med ”pictogram”-bilder

 

Förbättringar 2009

 

Nytt resursfördelningssystem med minskade resurser till rektorsområdet medför risk för att vi får sänka kvalitetskraven i basämnen som vi nu lagt oss vinn om att uppfylla och som vi enligt Skolverket uppfyller väl utifrån det elevunderlag vi har.

Minskade resurser innebär alltid mindre hjälp till barn i behov av särskilt stöd då dessa är i behov av ökat stöd i mindre grupp. Redan nu har vi svårigheter att tillgodose alla elevers behov där extra stora insatser krävs.

 

 

 

INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN

Resultat och analys

Samtal med alla föräldrar och elever har genomförts minst en gång per termin, ibland med uppföljnings­möten. Blanketten lämnas ut i förväg så att elever och föräldrar tillsammans kan fylla i den. Vid utvecklings­samtalet upprättas en IUP (Individuell UtvecklingsPlan) för alla elever i samråd med elever och föräldrar. 

 

Förbättringar.

 

 

 

 

KUNSKAP

 Mål:

”Alla barn och ungdomar i Burlövs Kommun skall få möjlighet att lära sig läsa, skriva och räkna.”

”Personal skall ha sådan kunskap och kompetens att de kan möta barn och ungdomar i en mångkulturell verksamhet.”

”Undervisningen bör präglas av en samverkan med omvärlden

På Humlemadskolan fördelar vi våra resurser idag så att det finns 2,5 -3 tj på två klasser och i varje arbetslag finns en speciallärare eller specialpedagog som ansvarar för elever i behov av särskilt stöd. Dessutom har samtliga elever möjlighet att få studiestöd/läxhjälp ca 40 min/dag efter ordinarie skoldag. Hösten 2008 hade vi 70 elever som var i behov av studiestöd, särskilt stöd eller annat vuxenstöd under allt från del av dag till hela skoldagen.

 

På Skolråd mars 09 fick föräldrar ta ställning till om de som förälder fått tillräcklig information om sitt barns kunskapsutveckling. Föräldrarna var nöjda med den information de fått från skolan om sitt barns kunskapsutveckling men menade att de inte vet alltid vad elevens egentligen ska kunna.

De känner stor delaktighet genom vecko- och månadsblad.

LUS ger en tydlig bild av barnens läsutveckling.

Målen är tydligare i åk3 och åk 5 än i de tidigare årskurserna i samband med Nationella proven.

De menade att det är viktigt att målen blir konkreta så att både eleven och föräldrar vet vad som förväntas av eleven.

 

Matematik

Resultat och analys

85% av eleverna klarar målen i matematik. Flexibla stödgrupper, utematte, labbmatte och kontinuerliga uppföljningar av elevernas resultat är aktiviteter som genomförs på skolan för att öka eleverna förståelse för matematik.

Nationella prov åk 2 som genomfördes våren 08 visade att många begrepp saknas och att mer tid behöver satsas på matematiska begrepp. Praktiska övningar ökar förståelsen för begreppen och utematematik inom temat ”Mått och Mätning” kan nämnas som exempel på sådana praktiska övningar som genomförts.

Att använda sig av matematiken i såväl trä- som textilslöjden och i SO lär eleverna att se användbarheten av sina matematiska färdigheter. 

 

Svenska

Delmål:

Genomförande för att nå målen är medvetet språkligt arbete, daglig tyst läsning studiestöd, individuell stödundervisning, undervisning i mindre grupp.

Stor vikt läggas vid fri skrivning, stavningsregler och att eleverna ska få en tydlig handstil samt att utveckla elevernas läsning genom parläsning, upplevelseläsning, högläsning, tyst läsning. Gemensamma stunder skapas med högläsning och diskussioner samtidigt som eleverna tränar sin inferensläsning (läsa mellan raderna).

Eleverna tränas i att leta böcker/låna från mediateket mer målmedvetet

Mediatekets anordnande av lästävling uppmuntrar och stimulerar till läsning. Ca 50% av eleverna deltog i året tävling och prisutdelning skedde under våren.

 

95% av eleverna är på god väg i sin läsinlärning och har knäckt koden

 

80% har redan vid höstterminens slut uppnått punkt 15 . Fortsatt stöd och mycket lästräning kommer förhoppningsvis att leda till att samtliga elever når målet.

 

90% klarade Lus 18 vid årsskiftet. Resultatet på rättstavningen har visat färre fel. I elevernas skrivande märks en god utveckling och eleverna har blivit säkrare vid muntlig framställning.

Bra samarbete har utvecklats med kommunens bibliotek som har presentation av böcker vid fyra tillfällen under läsåret i åk 4-5. Eleverna har blivit bokslukare och LUS visar på en god läsutveckling

 

 

 

 

Engelska åk  4-5

87% bedöms klara engelska medan 13% har svårigheter att nå målen. Åtgärdsprogram med tydliga mål samt erbjudande av läxhjälp ska förhoppningsvis minska svårigheterna för dessa elever och bidra till att de når målen i åk 5.

Inför läsåret 08/09 inköptes ett nytt läromedel i engelska som inspirerat såväl elever som personal. Glosinlärningen har med läromedlets CD-skivas hjälp ökat elevernas resultat på glosproven. Diagnoserna som hör till läromedlet har genomförts med synnerligen goda resultat.

Förutom läromedel har eleverna övat och spelat upp dialoger, gjort korsord, spelat upp sketcher bl a. för sina föräldrar och gjort nutidsorientering på engelska.

Våra digitala klassrum har utnyttjats till att se och lyssna på olika engelska program samt använts vid glosinlärningen Engelsk litteratur har köpts in så att läsecirklar har kunnat arrangeras.

 

SO-ämnen

Hela skolan har arbetat med Må bra - tema, miljötema och trafiktema.

Trafiktema genomfördes för att öka trafikmedvetenheten hos våra elever. Såväl teori som praktiska övningar i anknytning till ”Barnens trafikkalender” genomfördes.

Eleverna upplevs som nyfikna och intresserade av naturen. De har blivit mer medvetna av miljö, trafik, kropp och hälsa.  Deras förmåga att dra egna slutsatser och lösa problem tränas kontinuerligt och har utvecklats.

Stor vikt läggs vid att kunna förstå och rita kartor i både större och mindre format, tyda diagram och tabeller, att ge eleverna en struktur för att sortera in den hämtade texten i underrubriker samt lära sig olika geografiska begrepp.  Samtliga elever i åk 4 och 5 klarar detta utifrån uppnåendemålen.

Eleverna har använt Internet för att hämta information. Skoltjänsten NE utnyttjas av eleverna.

Återkommande nutidsorienteringar ökar elevernas intresse och medvetenhet för det som händer i världen.

Skriftlig utvärdering sker efter varje arbetsområde.

Eleverna har fått större inflytande genom att vara med i planeringen med att ge förslag vad de vill veta mer om. Föräldrarna får informationen via veckobladet.

 

NO/Teknik:

Efter ett möte med teknikspanarna har vi under hösten utfört ett antal teknikuppdrag. Det har inneburit att elevernas intresse för teknik har väckts. Eleverna har i grupp kommit fram till lösningar av olika problem. Uppdragen följer läroplanen. Enklare laborationer i årskurserna 4 och5 görs i samband med magnetism, ellära, värme-vatten.

Ett terrarium har byggts för att studera nedbrytning. Odlingsförsök med begränsande faktorer håller på att genomföras.

Arbetet utifrån Miljöpärmen som är sponsrad av företagarna i Arlöv fortsätter.

 

Bild.

Under våren och hösten har vi arbetat med bla kända konstnärer – analyserat deras bildkonst och tekniker, papier maché, collage, ritat till musik, tolkat bilder,  arbetat 3-dimensionellt, deltagit i bildtävlingar kring farliga miljöer (Trafikkalendern) och skolans trafiktävling ”Rita din favorithjälm”, visat bildspel via Internet och haft egna vernissager.

 

Slöjd

Målet har varit att få eleverna att känna sig trygga i syslöjden och att behärska de vanligaste redskapen. Alla har arbetat med stor glädje och lust. Eleverna har blivit väldigt duktiga och säkra på att använda de vanligaste redskapen.

Många i år 5 är intresserade av att få välja lite mer fritt vad de ska jobba med. Tanken är att de under vårterminens pass ska kunna ha den friheten.

Eleverna har lagt upp alla sina färdiga arbeten på databasen @ttslöjda från år 4.

 

Musik

Musikundervisningen präglas av sånger med anknytning till årets högtider samt till de teman som klasserna jobbar med.  Eleverna har fått lyssna på musik från olika genrer och tids­epoker samt lärt sig olika danser och sånglekar.

Samtliga elever har besökt musikskolan och provat olika instrument.

Åk 3 spelar blockflöjt ca 20min/vecka och åk 4 – eleverna får lära sig att kompa sånger på trummor, elbas och gitarr. Eleverna kommer också att få prova på att spela ukulele.

Åk 5 jobbar vidare med sitt ukulelespelande och lär sig att spela fler låtar samt utökar sitt ackordförråd.

 

 

Elevens val:

Elevens val är av eleverna en av de mest uppskattade aktiviteterna och har även gett eleverna möjlighet till inflytande genom önskemål och utvärderingar. De yngre eleverna har elevens val under några heldagar per termin då eleverna har fått önska ämnen. Det finns också en punkt Välj själv på schemat.

De äldre eleverna har elevens val en eftermiddag/vecka. Eleverna har under året haft möjlighet att välja mellan ämnena: idrott( spel, lek och kondition), bild(konstnärer),  textilslöjd, träslöjd (luffarslöjd), skoltidning, musik/ensemblespel.

I de fallen det blir ett konkret resultat tex. skoltidningen, så blir barnen väldigt stolta och vill gärna visa vad de har gjort

 

Övrigt

Studiedagar genomförda då områdets samtliga verksamheter träffades och i grupper hade erfarenhetsutbyte. Träffarna kommer att följas upp kontinuerligt med olika teman.

I 4 klassrum finns numera digital utbyggnad för att underlätta undervisningen. De digitala klassrummen används för film- och bildvisning för elever, föräldrar och för informations­sökning och är en stor tillgång i undervisningen i det dagliga arbetet. Utrustningen ger även ett stort stöd när det gäller barnens språkut­veckling. Eleverna har lärt sig att presentera sina arbeten som PowerPoint-presentationer.

 

Förbättringar KUNSKAP

·         De nationella målen bryts under läsåret ner i olika delmål för att säkerställa att eleverna når målen i åk 5.

·         Elever och föräldrar ska göras mer delaktiga i uppnåendemål och strävansmål samt få större kännedom kring var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i förhållanden till strävansmålen Systematisk uppföljning och utvärdering av resultaten genomförs i samtliga ämnen. Pedagogerna diskuterar målen med eleverna. Särskilt tydliggörande av mål, begrepp, färdigheter och kunskaper samt moment sker enligt framtagen mall.

 

INFLYTANDE - Elever

Mål:

Eleverna ska ha inflytande över sin utbildnings utformning och innehåll efter mognad och ålder.

Alla barn ska ges möjlighet att under skoltiden ha deltagit i något av skolans råd.

Råden ska ge reellt inflytande

 

Resultat och analys:

Elever från samtliga årskurser deltar i de olika råden, åk 1 från och med vårterminen08.

Protokoll skrivs och mailas ut till samtliga klasser samt på skolans hemsida. Klättervägg, vippgunga och bollplank har efter önskemål från eleverna kommit på plats under våren.

Elevrådet arbetar utifrån orden glädje, engagemang, kamratskap och inspiration. Orden diskuteras i klasserna och ska bli ledord för Humlans elever.

 

Eleverna tränas i att ta ansvar över sina studier genom bl.a. läxläsning, matteplanering, arbete på beting samt genom att välja arbete vissa lektioner. Eleverna upplever att de får påverka och är mer delaktiga i planeringen/undervisningen nu. De är engagerade och undervisningen upplevs som roligare.  Under höstterminen har eleverna oftare kommit med egna förslag på vad de vill göra. De upplever att vi lyssnar på dem och tar tillvara på deras idéer. Vi vågar lita mer på eleverna.

Föräldrar har möjlighet att ta upp synpunkter och förfrågningar via skolrådet, föräldramöte och via mail till lärarna. De blir också kontinuerligt informerade om sina barns skolarbete via vecko- och månadsplan samt via mail.

Fortfarande svårt att få föräldrarna att delta aktivt i skolarbetet och känna sig delaktig i övergripande frågor.

 

Förbättringar

 

 

HELA HUMLAN SAMLAS

Samlingar med olika teman såsom Advent, Lucia, Jul, Sikta mot stjärnorna, Må bra, Vänskap samt Fritt framträdande har genomförts under året.

Hösten avslutades med temat allsång och ett framträdande av personalkör som ackom­pan­jerades av skolans ukuleleorkester (elever och lärare i 5a)

Ordningen har blivit bättre då programmen har innehållit mycket allsång och därigenom fått flera att bli delaktiga.

 

Förbättringar

 

MILJÖ –GRÖN FLAGG

Mål:

”Känna till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang.”

”Ha grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt ha förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön”

 

Skolan har ett miljöråd som träffas 4 gånger per termin bestående av elever från samtliga klasser och en lärarrepresentant. Dessutom finns en miljögrupp bestående av lärare.

 

Läsårets tema i miljöarbetet för Grön Flagg är Energi och målen har utvecklats i miljörådet.

Dessutom fortgår miljöarbetet efter de tidigare uppsatta miljömålen vi beslutat om (batteriinsamling, dubbelkopiering, kompostering, pappersåtervinning mm).

 

Vi deltog i de nationella Skräpplockardagarna i samarbete med Håll Sverige rent och plockade 13 sopsäckar skräp i närområdet. Eleverna tycker det är kul och intressant (!) att samla ihop skräp. De ser sig som sakletare.

För den "inre" miljön genomförde vi Må-bra-vecka vecka 20 och utvärderingen visade på fortsatt stor uppskattning från elever och personal.

 

Insamling av returburkar och PET-flaskor startade. Pengarna sätts in på Vi-skogens insamlingsstiftelse som planterar träd runt Victoriasjön i Afrika. För varje träd som köpts ritar eleverna ett träd som sätts upp i ljushallen så att samtliga elever kan ta del av resultatet.

Åk 2 elever deltar i IKEA:s insamling av in ljushållare till värmeljus. Stora värmeljusjakten engagerar elever och deras omgivning.  Inför barnen har vi inte betonat att det är en tävling, utan främst betonas jakten ur miljösynpunkt inte ur tävlingssynpunkt.

 

 

Förbättringar

 

 

 

Personal tillsammans med

MarieLouise Hasselgren

rektor